En alldeles vanlig tisdag men ändå så märklig...?

Hej

Så har helgen försvunnit ut i tomma intet??? Eller nja, nog har det satt sina spår :/

Vi åkte jue ner hela familjen till min syster i Sthlm och blev omhändertagen där...

Saga var överlycklig för att få träffa kusin Ida och Oliver, åhh det var bara kärlek t storkusinen Tea...Gissa om lyckan var total när han fick sova i hennes rum och sedan på morgonkvisten, tassade sig upp t hennes säng, smög ner och sov ett par timmar till, tätt bakom henne :) Vad hon eg. tyckte om att få sin sovmorgon "sabbad" haha, ja det frågade vi inte ens... ;)

En av kvällarna tog syster fram sin "biomedicin" bok där hon visade bilder på hjärnblödningar, berättade lite grand om det, samt visade en massa andra läskiga sjukdomar...

Ungarna var helt saliga över denna kvällsläsning???
Och igår då, körskolan med flokig Sofia...Var nog min sämsta körning hittills, men jag varnade dem innan att jag kanske inte riktigt låg på topp i koncentration och fokus...
Men jag gjorde mitt bästa som jag hade att ge för stunden...

Efter körlektionen tänkte jag vandra planlöst på stan en stund, men ngnstans fungerar man så bra fast det är jobbigt, så jag drogs till REA- skyltarna :)
Skulle absolut inte handla ngt alls...men Hallå!!!
Dessa underbara, fantastiska skor var nedsatt från 850:- till 100:-, de satt perfekt och skrek:
Köp mig! Säg den tjej som kan motstå ngt sånt ;)
Dröjer väl kanske ett tag innan vädret tillåter mig att använda dem,,,men Himmel, jag är kär!

När jag ändå var igång, hittade jag denna ubermysiga goskofta för en hundring till :)

Efter denna massiva shopping så var jag helt slut...Och som en vinst på triss dyker fina L upp och skjutsar hem mig, Vet inte om hon tyckte jag var lite förvirrad å disträ eller bara snäll ( det är hon väl förvisso alltid) Men ååh vad Tacksamt!

Och idag då, förkyld som tusan, vilket inte är bra för då kan jag/ får inte åka t Uppsala och träffa fina...men tanken är att vi ska dit på torsdag så tills dess har det nog vänt, ska ni se...

Och ang, vår nära, kära...

Igår kopplade de bort respiratorn och tog bort sömnmedlet helt, hon sover fortfarande ganska skönt, men är inte medvetslös...

Väntar på rapport nu vid 15-tiden för att se/höra vad som hänt under natten å dagen...

Men det känns bättre än vad det gjort på hela veckan,

ja, det var idag en vecka sedan, vi for t Bollnäs för att mötas av den jobbigaste syn å känsla jag haft i mitt liv...

Men på bara en vecka så har det gått otroligt fort att återhämta lilla kroppen.

Men rädslan är enorm för att det ska komma ett bakslag, så spänningshuvudvärken är total och tankarna och fokus flyger lite hit å dit...

Ändå, skönt att veta att det går framåt, om än med millimeterhastighet...:)

Nu räkningsdags *suck*

Kramar i massor till ER som orkar följa denna sida, fastän jag visat upp/berättat mkt tråkigheter den senaste tiden, men det är väl också en del av livet...

Kramar...